Bakom kulisserna.

Så var man hemma igen efter ännu en smått fantastisk dag på jobbet.
Den mentala snittåldern bland personalen har nog pendlat mellan ungefär 5 och 9 år större delen av dagen, med några undantag då vi säkert var uppe i 14-15.
Det lektes lekar på lagret. Nån slags kull, with a twist; Tuschpennor. Jag visade mig vara en naturbegåvning och vann såklart stort (eh..) efter ett välplacerat streck på Linus axel. Han gnällde nåt om jobbtröjor, och jag gnällde tillbaka om strecket på min arm. Märkpennor går väl lätt bort, right?

Dessutom hanns det med en smått feltajmad omgång av "Du måste ligga med nån som befinner sig på avdelningen just nu, vem väljer du?". På avdelningen befann sig då ett svårt överviktigt par, en mamma med två skrikiga barn och fyra pensionärer. M valde gubben som såg äldst ut, med förhoppningen att han skulle somna snabbt, J hade tur och fick syn på en söt tjej som halvsprang förbi, medan vi andra snabbt bytte ämne.

Nu påbörjas dock en helt ledig vecka, och vadslagningen kan börja. Kommer Anna:
a. Dö av tristess innan tisdagen är slut?
b. Ha fullt upp med en massa spännande?
c. Sova bort veckan?
d. Råka jobba ändå?

Planering.

Lördag igen då.

Jag har hittills nobbat en sittning samt en kräftskiva, dels för att jag är lite dum i huvudet, men mest för att jag tydligen hellre sitter ensam hemma, utan mat.
Bra drag där Anna.

Kära dagbok:

Idag grät jag för första gången i mitt liv på ett uteställe. Och jag kände mig precis lika tragisk som de fulla småtjejer man brukar se gråta på krogen, trots att jag faktiskt inte var full.

Fem timmar från "Jag flyttar till Umeå. Imorgon." till "hejdå".
Hur hanterar man det när det gäller en av de allra bästa vännerna?

Jag hanterade det på det allra mognaste sätt jag kunde komma på och släpade iväg Lotta till baren och drack. En massa sliskiga drinkar och cider, och en massa dansande.
Och det hjälpte faktiskt. Ända tills jag stannade upp igen och insåg att min vän fortfarande försvinner imorgon.

Så nu sitter jag här och fryser, med värkande knän och bultande huvud och gråter lite till.

What a day for a daydream.

Exakt 06.24 vaknade en viss Anna igen. Och kunde absolut inte somna om.
Strax över tre timmars sömn blev det alltså för fröken, trots brist på tidigare nämnda eventuella åka-till-akuten-som-sällskap-samtal.

Strålande.
Jag känner redan nu att den kommande dagen troligtvis har en ansenlig mängd bajs att bjuda på. Det är en smått fantastisk känsla.

Såhär, mitt i natten.

DAGENS PLAYLIST: Mtv. Skjut mig, någon. Alternativt hjälp mig fixa ljudkortet och högtalare.
DAGENS KLÄDSEL: Mysbyxor, gammal tröja och invirad i filt.
DAGENS DUSCH: Faktiskt. Desperat försök att bli piggare. Gick sådär.
DAGENS FRISYR: Risigt.
DAGENS SMINK: Snarare gårdagens.
DAGENS HÄNDELSE: Eh. Chocken över vännen som eventuellt impulsflyttar till Umeå om ett par dagar?
DAGENS PLANER: Sömn!
DAGENS VILL HA: Ny mobil. Fast officiellt säger jag såklart "Fred på jorden".
DAGENS SAKNAD: Ganska intensiv. Tårtdealen får bli av snart.
DAGENS DROG: Riskakor.
DAGENS TRÅKIGASTE: Irritationen och förkylningen. Och att jag hade sett CSI-avsnittet.
DAGENS FINASTE: Kommentaren att jag ofta är bättre än jag tror.
DAGENS KÖP: Tvingade en vän att köpa mjölk åt mig?
DAGENS MAT: Pastagratäng.
DAGENS SJUKA: Anna.
DAGENS KÄRLEK: Saknas.
DAGENS MÅENDE: Förkylt, ynkligt och uttråkat.
DAGENS AVSLUTANDE: Försök till sömn efter att ha fått frågan "Får jag ringa dig inatt om jag behöver sällskap till sjukhuset?".

Uppdatering, tisdag.

1. Förkylningen har satt sig på smaksinnet.
2. Nudelsoppa utan smak är ganska ovärt och oaptitligt. Men fortfarande galet varmt.
3. Jag har tredje gradens brännskador på läppen och tungan.
   

Tisdag [a.k.a dagen då rubrikfantasin slog nya rekord]

1. Jag är sjuk.
2. Det är synd om mig.
3. Jag tänker starta mitt WoW-abonnemang med gott samvete.
   

"Dude, if you like elbows, boobies are gonna blow your mind."

Ledighet. Ganska underbart.
Framförallt efter pärsen som var gårdagens arbetsdag. (Jag ska aldrig mer vara bakis på jobbet). Somnade vid 19 i soffan, sov i några timmar.. Gick upp, råkade krypa ner i soffan och somnade igen. Gick upp och la mig i sängen och.. Ping. Klarvaken.
Det slår aldrig fel.

Hursom. Har hunnit med lite vettigt idag iallafall. Sorterat en hög med papper och tömt diskmaskinen. Fast jag har glömt äta frukost, insåg jag nu. Och framförallt, att handla frukost. >_< Pankhet is not the shit. Fast idag har ju lönen kommit.
Frukost, here I come.

22/8.

Jag är lite småfull på rödvin (som faktiskt nästan var gott) och ska upp och jobba om några timmar igen.
Jag tänkte att det kanske var nån som ville veta.

Dessutom blev jag glad av att komma hem också, det var ett tag sen. Sötast.

Alltså...

Okej. Han är bordtennisspelare. Att ta en bild från en match är ganska vettigt. Men.. Kunde man inte valt en schysstare bild?


Jag skulle vara mindre nöjd om jag hamnade i en stor kvällstidning och de valde en bild där jag såg ut som en vindögd ekorre. Men det kanske bara är jag.

Det är inte lätt att vara stark..

Eh.. Jag råkade eventuellt ha sönder duschen.

Just another manic Monday.

Ledig idag, otroligt skönt.. Både jag och mitt knä behöver vila lite tror jag. Å andra sidan ränner jag runt och pysslar hemma istället.. Jävla rastlöshet.

Igår kväll kom världens bästa Lotta hem igen. Det var fan på tiden.. Vi var och käkade på Misto, sen satt vi hemma hos henne och pratade i en himla massa timmar. Så skönt att få prata ut lite och diskutera/analysera sönder saker med någon annan. Sen att hon har så mycket klokt att säga är ju inte helt fel heller..

Letar fortfarande desperat efter någon slags vardag igen. Allt är fortfarande alldeles för mycket kaos, och jag börjar inse hur mycket det tar på krafterna.. Kan bara inte vänja mig vid hur tomt det är här hemma..
Går och pendlar mellan att hoppas och inte riktigt våga hoppas på den där tjänsten jag så gärna vill ha. Fick höra från två olika jobbarkompisar i fredags att jag vore perfekt för tjänsten, och att de ansvariga vore dumma om de kastade bort mig.. Hoppas de talar om det för cheferna också, inte bara för mig. Eller att cheferna inser det ändå. :P
Det vore så jävla skönt att ha ett fast jobb, att ha sina timmar och inte behöva oroa sig för om man kommer klara av hyra och räkningar nästa månad...

Nåja. Nu ska jag ta tag i dammsugandet så jag slipper fortsätta trampa runt alla kaksmulor..

"Neejmen, inte skulle väl jag..."

Det är en ganska dålig idé att gissa sig till när sista bussen hem går. Det kan resultera i en ofrivillig power walk över halva stan, i regn.

Rent teoretiskt alltså.

"Lite regn har väl aldrig nån dött av."

Jag skulle kunna hoppa i en sjö med kläderna på, utan att bli ett dugg blötare än vad jag är efter min cykeltur från jobbet. Nästan imponerande.

Nästan.

Rubriker ftl.

Jag mår nog inte så bra alls idag.
Om nån undrade.

The sky is falling down from above

Det är ingen bra dag idag.
Trött, ensam och uttråkad. Halsen bråkar och jag fryser och svettas om vart annat.. Vore ju typiskt om jag skulle bli sjuk också.. Varför det skulle vara typiskt är ganska oklart, mer än att jag kommer dö av tristess/frustration/emohet om jag måste ligga hemma och tycka synd om mig själv.

Funderar på om man skulle vara lite wild'n crazy och faktiskt göra nåt vettigt. Dammsuga? Förra veckans kakbak och den senaste veckans intensiva kakätande på diverse ställen i lägenheten (läs: överallt) har ju lämnat lite spår.. Men näe, det får bli imorrn. Jag skyller på att grannarna kanske blir arga. Klockan är ju trots allt över 21.

Det får nog bli te-kurering av halsen och lite tv istället.. Och hoppas att morgondagen blir bättre helt enkelt..

[mobilblogg]

"Make love, not bacon"

Gårdagen, version 2.

Godmorgon.
Tveksamt om nån hann se det, men jag tog iallafall bort inlägget från inatt. Mest för att det kan ha varit världshistoriens längsta och mest intetsägande inlägg...

Hursom. Kvällen var faktiskt riktigt trevlig, med nåt lite förfest-aktigt hemma hos en jobbarkompis och hans håriga katter (mina nya svarta byxor var grå- och vitluddiga när vi skulle gå därifrån). Sen käkade vi på La Pasta (årets dyraste hamburgare) och traskade vidare till Bishop Arms av alla ställen. Tappade en medlem i jobbgänget där eftersom han glömt sitt leg och inte fick köpa nåt.. Resten satt iallafall kvar och snackade djupa saker (film, jobb och idrottsprofilens sexvideo) i några timmar, och sen trampades det hem.
Väl hemma hinkade jag i mig vatten (som alltid, inte tillräckligt) och försökte somna.

(Titta, det gick att beskriva kvällen kortare!)
Nu, jobb. Whoopi.

Saker jag lyckats med idag:

• (Sätt er ner för den här, den är smått otrolig) Hittat och köpt jeans. Som sitter helt perfekt när jag väl hoppat mig i dem. Bara de håller formen mer än två dagar nu...
• Lyckats somna, mitt på dagen. So not me.
• Faktiskt haft planerna för kvällen klara flera timmar (nåja, halvtimmar?) i förväg.
  
• Insett att datorn lider av "73 critical errors". Jag borde nog stänga av nu va..?
• Glömt besöka Glasbanken. Och äta lunch. Så det första där var nog kanske bara ett omedvetet bra drag..

Well well, nu ska jag göra mig vacker (eh) och dra iväg mot det där området vid Haga jag aldrig minns namnet på, och sen vidare mot La Pasta. Mumma.

Update.

Jävla huvudvärk.
Jävla icke-fungerande värktabletter.

That would be all.

[insert valfri engagerande rubrik here]

Hmm..

Andra lediga dagen, på en och samma vecka. Det var ett tag sen.. Vet inte riktigt hur jag ska fördriva tiden. Det mest tragiska är väl kanske att jag ändå ska ut till jobbet (mobbing here I come), eftersom det som måste fixas bara kan fixas mellan 9.30-12 på fredagar. Strålande.. Kanske unna mig lite shopping också? Är ju i desperat behov av vissa saker, men.. Vi får se. Inte allt för motiverad.
Måste försöka pigga på mig lite till kvällen också.. Ut och käka med några från jobbet. Kan säkert bli skitkul, men jag har sån där molande, irriterande huvudvärk och känner mig allmänt opigg just nu.

Aja.. Kanske borde göra mig i ordning och släpa mig iväg snart, vore ju lite surt om jag inte tar mig dit innan 12 iallafall. Toodles.

[Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt..]

Jag är tydligen lite tillbaka här igen..

...Med lika lite vettigt att säga som vanligt. Det är nästan som om ju mindre tillgång till datorer jag har, desto större är behovet att skriva av sig.

Å andra sidan skulle jag kunna blogga om mina galna 50-timmars jobbveckor, om tröttheten, om den intensiva saknaden och tomheten. Eller om att jag är så disträ att jag får tevatten när jag ska koka kaffe, eftersom jag glömt både kaffefiltret och innehållet i det. Eller om att jag ätit samma sak fyra dagar i sträck, eftersom jag inte ställt om mig till att bara laga mat till mig själv. Eller om alla småsaker som påverkar mig så sjukt mycket. Om den där dagen på jobbet för några veckor sedan då tröttheten och det oväntade mötet blev alldeles för mycket. Om hur mycket jag saknar min allra bästa vän, hur mycket jag hatat mig själv för vad jag förstört. Känslorna av att jag egentligen inte har nån jävla rätt att vara så här ledsen, eftersom det var mitt val. Om hur ont det gör, ändå..

Men.. Nej. Nån annan gång kanske. Eller så tar jag bort det här inlägget också.

When you got what you want, but not what you need

Jag är så trött att jag snart inte vet vart jag ska ta vägen.. Jag tror det börjar närma sig illa när man refererar till en ledig helg som "långledigt".. Jag vill nog bara bort just nu.. Vartsomhelst.

[mobilblogg]

Right. Planen att komma hem från jobbet, slänga in en maskin tvätt, laga lite mat och sen slappa framför tv:n sket sig ganska rejält när det visar sig vara totalt strömavbrott i huset.. Oh the joy.