Årskrönika någon?

Okej, here we go.

Januari, februari och mars kan vi helst gömma undan nånstans och aldrig mer tänka på. Inte bra. Sen kom april, med födelsedag och fint väder. Och det stora hatet mot min framtida arbetsgivare som aldrig hörde av sig, vilket sedan övergick i ändlös lycka när jag väl fick jobbet. I maj började jag jobba och trivdes som fisken i vattnet, eller något annat minst lika klyschigt. Ooh, och bloggen föddes förstås! Mycket bra månad helt enkelt.
Juni, juli och augusti gick bara otroligt fort. Hela sommaren försvann i nån slags dimma av 50-timmarsveckor på jobbet, flyttande hit och dit, tårar och allmänt kaos. Och fina vänner (ni vet nog vilka ni är <3), style="font-weight: bold;">september så måste jag nästan läsa lite i bloggen. Röjde nog mest runt med min kära vapendragare Lotta, jobbade och pysslade i ordning lägenheten. Dessutom klippte jag av mig håret (ja, det är klart jag ångrar mig, vad hade ni väntat er?). I oktober lärde vi oss (återigen) att Jäger aldrig är bra, och sedan kom kaoset på besök igen. Ingen höjdarmånad sådär kanske.
November då? Bestod nog mest av jobbande. Sedan var det alltså dags för december. Ännu mer jobb, men fortfarande inga klara besked. Framtiden fortsatte vara allmänt oviss på jobbfronten, och en till god vän försvann från stan. Snilleblixtar kläcktes (inte av mig, men invoverade mig ;D) och vad som händer med dem lär ju visa sig inom den närmsta framtiden helt enkelt.

Sådärja. Kort och koncist
(Och ja, inlägget är publicerat i efterhand, mest för att jag hängde på en bro och wow:ade åt fina fyrverkerier vid den här tiden. Och att jag glömde publicera det tidigare.)

Äh, ni får lite bilder istället:

Julfirande-sammanfattning:

Min kära mor hade inhandlat årets kanske minsta gran, samt kapat den lite till. Men fin var den, och dessutom såg julklappshögen betydligt större ut.

Herrn i huset spelade musik för att höja julstämningen.
(Eilert har tydligen gjort diverse jullåtar också, who knew.)

Jag hade uppenbarligen gjort nåt bra och snällt i år,
för jag fick en hög paket. Jag är mycket nöjd.

Frun i huset fick en Singstarvariant till xbox, och där nånstans försvann julefriden från Viksäng. Men det var fantastiskt kul, och det måste ju räknas som något.

Sammanfattning.

Tydligen har min ofrivilliga bloggpaus den senaste tiden (jobb, jobb, stress, stress) gjort att jag verkligen inte får ur mig nåt vettigt när jag väl sitter här..

Årets sista dagar har nog speglat resten av året ganska bra, med mycket jobb och stress (som sagt) och allmänt kaos och oplanering. Det har bara varit väldigt mycket av allting, och majoriteten av det har väl inte varit åt det positiva hållet, så nu är jag mest trött. Trött och lagom sugen på att fira nyår, redan innan jag igårkväll fick reda på att mina planer ligger hemma med feber. Dessutom visade det sig vara svårare än man kan tro att dra ihop ett nyårsfirande på mindre än 24 timmar (tydligen har folk redan planer och grejer?), motivationen har alltså inte höjts. Men, saker och ting har ju en förmåga att ordna sig lite då och då, och tydligen idag med. Firandet verkar ha löst sig, nu återstår bara vad som händer innan. Worst case scenario är väl att jag äter fin mat för mig själv innan jag beger mig iväg till festligheterna. Den som lever får se.

Titta, titta!

Jag bloggar!

.. Nästan iallafall?

Juuul, jul.. Strålande... Eh. Ja.

Jag har inte så mycket vettigt att blogga om.
Jag är ganska trött. Trött och stressad över framtidskaoset, vilket jag eventuellt har låtit gå ut lite över folk runt omkring mig de senaste dagarna (förlåt!)... Idag har jag dock fått en hel del jobbtider de närmsta veckorna, så jag har lugnat ner mig en aning. Dessutom vann jag en chokladask modell jättestor på jullotteriet på jobbet, så jag har att tröstäta om det skulle köra ihop sig.

I morgon är jag ledig igen, och planen är en jäkla massa julpyssel helt enkelt. Lyckades inhandla årets första julklapp i förrgår (jag är imponerad!) och ett par till släpades hem igår, så nu är det bara resten kvar. De svåraste också, så tips mottages tacksamt!
Sen har jag fått för mig att jag ska vara huslig och baka. Otrolig inspiration infann sig under helgens besök i Nyköping, så till jul ska jag minsann bjuda på Christmas Cupcakes. Förutsatt att morgondagens äventyr inte slutar i katastrof, för då blir det Annas pepparkakor ur plastburk som serveras.

Lista: Hat och irritation

Okej. Tydligen måste man göra sånt här när man är utmanad och uttråkad. Men jag väljer att strunta i favorit-temat och köra på mest hatade-varianten istället, mest för att jag har en dålig dag.
Så, enjoy:

Färg: Snorgrönt.
Årstid: Hösten. Regn och blåst, kan det bli sämre för humöret?
Veckodag: Måndag, vad annars.
Högtid: Halloween.
Bok: "I skuggan av framtiden"..
Författare: ... Av Liedman.
Film: "Cain's många ansikten"
Animerad film:
Tv serie: Montell Williams
Låt: Vad som helst med Mariah Carey
Artist: Christer Sjögren.
Skådespelare: Wanda Sykes.
Djur: Getingar. Sneaky bastards.
Resmål: Avesta.
Stad i Sverige: Vi slår till med Avesta här med, utan någon som helst motivering.
Transportmedel: Flyg, men bara för att man måste starta och landa, resten är lugnt.
Sport att utöva: Fotboll.
Sport att titta på: Tennis.
Maträtt: Broccolibiffarna man måste äta när allt annat är slut i personalmatsalen.
Dessert: Romrussinglass.
Krydda: Rosmarin.
Dryck utan alkohol: Persiko-öl. (Okej, det var lite lite alkohol i den, vilket var enda anledningen till att den inhandlades. (Jag var 16.))
Dryck med alkohol: Bloody Mary
Frukt: Räknas russin?
Grönsak: Selleri. Tål inte ens lukten.
Blomma: Maskrosor.
Plats i hemmet: Den näst intill obefintliga garderoben, den är bara rörig.
Tidning: Pass.
Kvällstidning: Aftonbladet?
Klädstil: 80-tal.
Klädesplagg: Byxor med alldeles för hög midja.
Ljud: Borrande i betongvägg, klockan 07 på morgonen.
Godis: Sötlakrits! Eller marmeladkulor, det är väldigt jämnt.
Pryl: Handsfree till telefonen.
Hus eller lägenhet: Hus.
Skor: De blåa truckskorna.
Drink: Troligtvis fortfarande Bloody Mary.

Sådärja. Jag utmanar alla som känner sig utmanade, men framförallt Mathias.

Lööördag.

Jag är gladare nu.
Kramar, snälla ord och viktiga människor har en förmåga att hjälpa till att strunta i bekymmer en liten stund. Det, och nya stövlar (världens kanske finaste).

Nu är det iallafall dags att bege sig till Nyköping för födelsedagsfirande. Jag återkommer imorrn.

Peachy.

Att krypa ihop på golvet och skrika och gråta är en accepterad försvarsmekanism, även om man är äldre än fyra, right?
Till exempel när man fortfarande inte fått nåt klart besked om jobb, närmsta framtiden ser ut att kunna bli en repris på förra vintern och man hellre äter rå kyckling* än ser den reprisen. Lägg till detta huvudvärken och magontet från helvetet, en ovanligt aktiv klant-gen, hunger och en tom kyl. Skrikandet och gråtandet är inte långt borta.

*Ni som känner mig fattar hur illa det är då, rå kyckling liksom. Jag dör ju ungefär hellre än det.

Dagen i (några få) bilder.

Jag lyckades ta mig till gymmet! Däremot lyckades
jag inte riktigt inse att man kanske ska ta det lite
lugnt efter en månads sjukuppehåll. (Skyller suddighet på det?)

Funderade lite på att öka på julstämningen lite

med en julfisk i neon. Bestämde mig för att låta bli,
och åkte och jobbade ett långpass (4 tim) istället.

Efter jobbet var det bowling som gällde. Med jobbet.

Hade det inte varit en så suddig bild så hade vi
givetvis sett att jag vann stort, med mängder av
strikar (strikes?) och poäng. Eller så lyckades jag
nätt och jämnt undvika ofrivillig spagat den här
gången, och kom på en god andra(tredje?)plats.

Nu är jag hemma igen och gör ett vetenskapligt test på exakt hur många knäckebrödsmackor det krävs innan Anna är mätt. Jag är uppe i 6st än så länge.

Dagens tiotusenkronors-fråga:

Varför låter man folk få en att må dåligt, bara för att de brukade få dig att må bra?

Måndag.

Det händer inte så mycket just nu. Har väl ungefär bott på jobbet sen i onsdags (inget klagande på det dock). Och idag när jag laddade som bäst för en ny ovisshets-period så ringde chefen slängde in ett par tider till. Jag är nöjd.
Imorrn blir det bowling och häng med söta jobbarkompisar, och till helgen bär det troligtvis av till Nyköping. Så snart kanske det kommer nåt roligare att läsa i den här bloggen också.

Men först ska jag tvätta.

Update.

Tänkte mest upplysa om att jag lever. Större delen av mig iallafall. Fötterna mår väl lite sisådär efter tio timmar i truckskor, och huvudet envisas med att göra skitont, men annars så.

Inatt har jag drömt grymma mardrömmar om vår säljchef, och självklart är den första person jag träffar på efter att ha klivit in på jobbet just tidigare nämnda chef. Tydligen var hon inte lika förbannad i verkliga livet, och jag överlevde mötet (pheew..). Hon frågade mig tillåmed om råd, vilket kan vara största stunden i vår relation sedan jag insåg att hon faktiskt visste vem jag var.

Nu ska jag iallafall sova, samt klura på hur fan jag ska ta mig till jobbet imorgon. Cykeln står hos min kära mor och bussarna lär ju inte gå före klockan tio en lördag. Eventuellt blir det långpromenad. Gonatt!


Edit: Efter en snabbkoll på vl.se så visar det sig att jag skulle ha åkt hemifrån kl. 19.01 för att hinna till jobbet innan jag börjar imorgon bitti. Det vill säga, innan jag ens slutade alltså. Mycket fint.

Now we're talking..

Så var snön här, då väntar vi bara på minusgraderna.. Sen vill jag bara tillägga att jag hatar VL, idag igen. Och att jag i stort sett kommer bo på jobbet fram tills på måndag, ifall nån undrar vart jag håller hus. Tack och hej!

I'm dreeeaming of a whiiiite...

Det snöar!
Ytterst lite visserligen, och det är fortfarande plusgrader, men det snöar! Helt klart ett steg i rätt riktning.

Edit: Det hade hunnit sluta snöa innan inlägget ens var publicerat. Så kul var det.

Hör (läs?) och häpna.

Idag har jag varit sådär läskigt produktiv (jag är grym!) så att jag nästan skrämmer mig själv:

• Skrivit in mig på Arbetsförmedlingen, för säkerhets skull, och fått prata med en dam som var både trevlig och hjälpsam (jag är fortfarande i chocktillstånd). Hon var övertygad om att allt kommer lösa sig med mitt jobb, och när jag väl gick därifrån var även jag lite säkrare. Mer sånt folk på Arbetsförmedlingen helt enkelt.
  
• Beställt nytt leg (det andra hade ju tydligen gått ut fick jag höra. För en månad sen eller två.)
• Beställt tid för linskontroll, av nån som mest påminde om en pipig liten seriefigur. Hoppas inte det är hon som ska göra undersökningen..
• Köpt julgrejer till sovrumsfönstret (stjärnan jag rotade fram ur garderoben var ganska ful. Framförallt var den trasig).
  
• Hängt upp tidigare nämnda julbelysning. (Kan även påpeka att det blev svårt snyggt). Har ni tur så kommer kanske bildbevis.

Dessutom har jag precis bjudit in folk på glöggdrickning ikväll, eftersom jag jobbar bäst under press och verkligen behöver få städat här hemma. Nu ska jag gå och fortsätta vara effektiv.

.. Här snackar vi kurering.

Världens godaste glögg (tips!), lussebullar och film. Perfekt.

Blahablaha.

Måndagsrapport från liten Anna:

• Förkylningen är fortfarande alldeles för närvarande. Det känns för tillfället ungefär som om nån stoppat hela mitt huvud fullt med bomull och småstenar; en inte alltför trevlig känsla.
• Har de senaste dagarna sakta men säkert lyckats julstäda mig igenom halva lägenheten, dvs köket. Sen fick jag för mig att laga mat igen, och måste därmed börja om. Motivationen flödar.
  
• Borde göra ett besök i den oändliga röran, även känd som "förrådet" för att leta reda på lite julgrejer. Problemet är väl att det ligger ett extra års saker i vägen, eftersom inget julpynt rotades fram förra året av förklarliga skäl.
  
• Världens bästa Lotta flyttade till Norge igår, och stan är nu ännu lite tråkigare. Jag ångrar djupt att jag gjorde motstånd när hon försökte slänga in mig i bakluckan och åka iväg.

Det var nog allt. Nu ska jag gå och kurera mig, tack och hej!

Första advent.

Meh. Det blir inget julmys i Uppsala för min del verkar det som. Jävla förkylning. Och inte känner jag för att blogga heller.
Vafan.

Dagens citat:

Äsch, en liten Jäger har väl aldrig gjort nåt!

- Lotta

Ovisshet, ljuva ovisshet.

De senaste dagarna har mest försvunnit nån slags dimma av jobb och ångest över jobb. Pratade med min chef idag (igen) och uttryckte min intensiva vilja att fortsätta jobba (igen).. Fick inte så mycket mer klart besked än tidigare, inte mer än att hon vill att jag ska jobba och ska göra det som står i hennes makt för att det ska bli så. Hur mycket nu det går i såna här tider. Så, det är tillbaka på att hålla tummarna och oroa ihjäl sig igen. Precis som de senaste 12 veckorna alltså, nu när jag tänker efter.

Som vanligt är det inte dinomarsvinet på bilden som skrivit brevet.
(Det var bara den vettigaste bilden som hittades på datorn jag kidnappade.)

Right.

Ibland blir det väldigt tydligt om och när telefonförsäljare lämnar sitt fina läsa-innantill-manus.
Emma som nyss ringde från ett undersökningsföretag till exempel, lämnade sitt manus ganska exakt den sekund hon kläckte ur sig meningen "jaha, men då skiter jag i det då!", efter att jag konstaterat att jag var upptagen både nu och om en timme. Helt klart ett fall av rätt person på rätt jobb.

Det är jag och Alice Cooper.

Jag skiter helt enkelt i att försöka få till ett vettigt inlägg och går och sover istället, hur låter det?

Lektion i argumenation.

Det är helt fantastiskt vad man kan lära sig av vardagliga saker, som att åka buss med 20 fulla fjortisar runt midnatt en fredag. Idag har jag till exempel lärt mig att man, på fullaste allvar, kan yttra följande fras i en argumentation:

Om jag var du, din mamma är en hora jag ska knulla ditt liv på en gång! Jag svär.

Jag är iallafall imponerad. Dessutom har jag hört meningen "men ta det som en fucking man!" fler gånger än jag troligtvis någonsin gjort, eller någonsin kommer att göra, bara på de senaste 20 minuterna.

Mobilblogg.

Det här vädret är INTE bra för små klantiga Annor.. Är på väg hem från jobbet och vandrar runt som Bambi på is. Fast mindre charmigt och mycket mer svordomar förstås.

Something lost and left behind

Så var långledigheten slut.. Tillbaka till jobbet, kanske försöka få nåt besked om hur mitt liv kan tänkas se ut om en vecka? Vore inte helt fel att veta.. Magontet börjar dyka upp oftare och oftare igen, misstänker att det kan bero på på diverse oklarheter och allmänt kaos.

Hade galet svårt att somna igår. Alldeles för mycket att fundera på, och såklart ont i magen, inte direkt höjdarförutsättningar för en god natts sömn. Ändå vaknade jag och var riktigt pigg när väckarklockan ringde, inte en enda snooze eller svordom blev det innan jag vinglade iväg till duschen.
Mmm, jag vet. Jag är fan imponerad själv.

Du skulle alltid, alltid vara..

Idag har jag vägrat gå utanför dörren. Istället har jag ägnat mig åt att sitta invirad i ett täcke, titta på film, äta våfflor samt bli krafsad i nacken, allt medan det toksnöar utanför fönstret. Life is good.

It's raining again...

Okej. Efter min lilla promenad kan jag alltså rapportera att det inte bara regnar en jävla massa, det regnar dessutom sidledes. Paraply var alltså till lagom hjälp, så länge man inte höll det som en sköld framför sig. Inte ens då var det ju i och för sig särskilt effektivt, eftersom jag och paraplyet inte direkt matchar storleksmässigt (inga tjockisskämt, det är ett litet paraply).

Helst av allt skulle jag nog vilja krypa ihop i soffan och vägra gå ut igen på en vecka nu, men jag ska tydligen agera mer flytthjälp om en stund. Men då blir jag iallafall hämtad, annars är dealen helt klart off.

Tiiisdag.

Gårdagen var fantastiskt rolig. Idéer om att börja med nån slags "veckans citat" kläcktes, och eventuellt har jag isåfall citat så det räcker i månader framöver efter bara en vinkväll med Lottas filosoferande. ;)

Nu är det iallafall dags att hoppa in i duschen (persienner nere; check), och sen ska jag tydligen ut i den där stormen. Fan.

We're gooood.

Shut up, and...

Nu har vi lärt oss nånting mer, problemet är bara att vi inte minns vad. Och så mycket vin har vi faktiskt inte druckit, så det måste vara åldern och seniliteten som spelar oss ett spratt.

Dessutom kör vi nostalgimusik för hela slanten. En helt vanlig måndagkväll alltså.

Vin och världsproblemlösning. Och kunskapsinhämtande.

Hittills har vi lärt oss att Pluto är en plutoid, dessutom har vi löst finanskrisen.
Allt på bara 25 minuter.

Uppdatering lär ju komma.

Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör.

Today's the day we'll fade away

Jag är alltså fortfarande ledig, och det känns fortfarande rätt skönt. Kanske för att gårdagen mest försvann i en nån slags dimma av sömn och fantastisk trötthet..

Lördagen var iallafall hysteriskt rolig. Började med att käka lite mat hos Elin innan förfesten (vuxet). Sen vandrade vi ner på stan till Sussie, där det bjöds på drinkar och många spännande diskussioner. Elin visade exakt hur yrkesskadad hon är, när hon började försöka sälja mattor och diverse sängtillbehör till en av Sussies vänner. Å andra sidan funkade det ju. Det är nästan så att jag själv är inne på att köpa en ny matta numera.
Sen var det dags för utgång, vilken blev aningen otippad. Av alla ställen i Västerås (haha) så hamnade vi på Harrys, där vi troligtvis sänkte medelålderna ganska rejält, samt drev diverse damer till vansinne. Kul hade vi iallafall.

Idag är det återigen den där städningen och tvättandet som står på schemat, eftersom det inte riktigt blev som planerat i lördags. Jag råkade fly fältet, helt enkelt.

Hör och häpna:

Idag är jag ledig.
Nog för att jag har ungefär miljoner grejer att ta igen från tidigare "lediga" dagar, men ändå.. Jag är faktiskt hemma och ledig. Jag är nöjd, och ska med glädje (nåja) tvätta och städa.
Eller så kommer jag helt enkelt tröttna inom en halvtimme, den som lever får se.

I'm a survivor, I'm gonna make it.. (Första och sista gången jag citerar nån form av Beyoncé, bara så ni vet.)

Ville mest bara meddela att jag lever, ingen skallgångskedja behöver alltså dras igång på Haga-området. Dagen har dock varit låång, med många sjuka och mycket att göra. Lite som alla andra dagar för tillfället alltså.
Igår firade jag också 6 månader i den gula pyjamasen, kändes mycket fint. Firade såklart den stora dagen med att dra på mig tidigare nämda utstyrsel och jobba 10 timmar. Vad annars?

Nu är det nog sömn som gäller. Jag ska ju tydligen upp och jobba igen om sisådär 6 timmar.. På min lediga dag och allt.

Ah, just det.. Bara för att.

Tomorrow will take it away

Det blev inget vin igår (det glömdes hemma), och inte alltför många världsproblem löste vi heller nu när jag tänker efter. Men det var himla trevligt iallafall, mycket hann analyseras och diskuteras.. Välbehövligt var det. Och jävlar vad jag kommer sakna människan när hon åker!

Nu bär det snart av mot jobbet igen. Rykten säger att min nyfunne ärkefiende ska dit och handla idag, så om jag försvinner spårlöst nån gång under dagen så vet ni ju vart ni kan börja leta. :D

"Det är ju faktiskt lill-lördag!"

Färdigjobbat för dagen, nu står vin och världsproblem med den blivande norrmannen på tur. :d

och jag ser hur du tänker på nåt, hur du längtar dig bort

Nytt sen senast:

• Jag var tydligen värdefull ändå.
  
• Jag måste numera se upp för människan som "inte vet vad hon kommer göra om hon träffar på mig" (citat).
• Folk som jag vill ha kvar i Västerås fortsätter att flytta alldeles för långt bort.
  

Scenario:

Du har en vän. Vännen i sin tur har en fantastiskt svartsjuk flickvän.
Flickvännen flippar ur och bestämmer att vännen inte får vara din vän eller på nåt sätt umgås med dig. Hon letar även upp ditt nummer, skickar arga sms och anklagar dig för skit du inte har något att göra med.

Om du då, flera dagar senare, fortfarande inte fått någon som helst form av livstecken från vännen (och av uppenbara skäl inte vågar höra av dig).. Då är det kanske dags att börja inse att du inte är så jävla värdefull va?

Rent teoretiskt alltså.

Lobster.

Jag lever tydligen fortfarande, om nu någon undrat.

De senaste dagarna har spenderats på jobbet, trots att jag med all säkerhet borde stannat hemma de flesta av dem. Har mest roat mig med att undvika att däcka, helst i kombination med att någon form av arbete utförts. Det har faktiskt gått över förväntan.
Emellan jobbpassen har jag mest sovit samt undvikit alla former av aktivitet, men ändå lyckats hamna mitt i världens drama.. Upplösningen på det kan ju inte bli annat än spännande. Den som lever får se, antar jag.

Idag har jag iallafall varit lite piggare. Hamnade hos mor & far efter jobbet, käkade mat och provsmakade lite mer choklad (hon har blivit besatt, men vem är jag att klaga? Värre hobby kunde hon ju valt). Sen bar det iväg för lite offensive jokes och filmmys. Sämre söndagkväll kunde man ju helt klart ha. ^^

Imorrn blir det sovmorgon och allmänt pyssel, eftersom jag i sista sekund hindrade mig från att köra en favorit i repris och kläcka ur mig ett litet "11-20? Perfekt. Ses imorrn!". I'm goood.

Torsdag kväll.

Hela min kropp gör ont. Det värker i ungefär varje led, halsen känns som taggtråd och huvudet dunkar sådär lite charmigt.

Och med de här förutsättningarna hör jag mig själv säga till min nya chef:
"Absolut, 11-20 låter jättebra. Då ses vi imorrn."

Torsdag.

Idag är jag väldigt mycket mer förkyld, samt har mer ont i halsen än tidigare. Däremot är jag samtidigt fantastiskt mycket piggare, rent ork-mässigt. Inte ett enda blodtrycksfall eller nästan-trilla-ihop-episod på hela morgonen, och det måste ju ses som framsteg.

Har hunnit få ett svårt uppmuntrande sms också av en jobbarkompis som uppenbarligen bryr sig väldigt mycket om mitt välmående:
"Är du frisk idag?"
Följt av det, aningen mindre omtänksamma:
"Bra!! Det är kaos med bemanningen. Du kommer vara själv!! :P"

Yes. Det är vad jag har att se fram emot alltså. 9 timmar ensam på två avdelningar.. Whoopie.

Nu ska jag gå och be till VL-gudarna att de vill mig väl idag, så jag inte bara tar mig till jobbet i tid, utan även har tid att inhandla frukost på vägen.

... Hela vardagen full med hål.

Idag har jag inte dammsugit. Jag har inte fixat tvätten som jag hade tänkt. Jag har heller inte kommit ihåg att handla frukost, eller något alls i matväg för den delen. Kylskåpet ekar alltså fortfarande tomt och morgondagens födointag är ett lika stort mysterium som tidigare.

Däremot har jag inhandlat världens kanske mysigaste halsduk. Och snyggaste tröja (ej svart, vill bara påpeka), och vem behöver mat då? Jag har hört att kläder sitter snyggare utan ändå.

Egentligen vill jag skriva en jävla massa annat just nu, men det får bli det här. Det, och att jag har haft en riktigt bra dag. En av de bättre på ganska länge.

Gårdagen:

Jag började skriva lite om den smått kaotiska gårdagen, men insåg att det skulle bli en mindre roman och att ingen skulle orka bry sig, så vi kör punktform igen:

• Lyckades lösa hemtransportpoblemet (sista utvägen, hade visst inte riktigt så mycket stolthet som jag trodde).
• Mötte upp bror för tågresa, hittade varsin plats i barn/lekrumsvagnen men blev bortkörda av två mammor med skrikande saker i famnen.
• Sprang på världens bästa Jeppe och hamnade i Bistrovagnen där det intogs öl och diskuterades världsfrågor som festande och jobb.
• Får telefonsamtal från andra halvan av gänget som skulle med där de upplyser aningen chockartat att de krockat. Här nånstans lämnar vi Bålsta och även all form av täckning på mobiler.
• Nån form av panik och oro.
  
• Anländer till Sthlm, tar farväl av Jeppe och lyckas få tag på andra halvan. Får kort upplysning om att alla verkar må relativt bra.
• Lite mer oro och vandring till Kungshallen för att äta och lugna ner sig.
• Möter upp Irre som hade mer information, gänget lever och har kommit till stadiet där de lyckas skämta lite om olyckan tillåmed. Vi lugnar ner oss.
• Virrar runt i väntan på skjuts till konserten med direktioner som "Mitt emot höger!" och "gå rakt över vägen" när vi står i en fyrvägskorsning.
• Blir upphämtade, hamnar i kö, fryser halvt ihjäl och överväger att sälja halva gängets biljetter till den lustiga mannen med öronproppar.
• Uppsöker baren och lyssnar på förband (ett galet bra och ett.. Norskt. Norsk metal. Need I say more?)
• Sonata. Jävligt bra, helt enkelt.

Hmm.. det blev ju inte alltför kort det här heller, men.. Hur många romaner har vi sett i punktform egentligen?

var jag tvungen att säga nåt?

Okej. Jag är inte lika glad längre.
Alternativen ser just nu ut som följer:

1. Åka ifrån konserten ungefär samtidigt som förbanden slutar spela och ta sista tåget hem.
2. Sova på Centralstationen/valfri parkbänk och ta första tåget hem igen vid 05.30
3. Påbörja en resa 00.59 och vara hemma 6½ timme, tre byten och en väldans massa pengar senare.

Jag kan inte riktigt bestämma mig vilket som känns minst lockande.

I am your poison candygram

Idag är jag inte lika bitter och tragisk som jag tydligen var igår. Idag är en sån dag då jag går runt och sjunger med i låtar, har tillräckligt med energi för att städa utan att dö av tristess och bara känner mig allmänt glad. Om jag har varit såhär sen jag vaknade, hur ska det då inte bli ikväll? (Tills jag inser att jag inte kommer kunna ta mig hem till stan förrän 06 imorrn bitti förstås.. ;D)

(Inte riktigt dagens tema på musik, men ändå.. Den är ju faktiskt grym.)

Shattered windows and the sound of drums

Idag är jag trött.. Trött och allmänt asocial.

Har spenderat kvällen i soffan och tittat på (läs: intensivt bläddrat mellan) allt fantastiskt underhållande tv har att bjuda på. Stjärnor på is (sammanlagt säkert 4 minuter), Dansbandskampen (1 ½min), Next (säkert en kvart) och AFV (tills programledaren började prata). Otroligt spännande med andra ord. Frågan är vad jag egentligen tittade på de resterande tre timmarnas tv-häng..?

Dagen tillbringades iallafall på jobbet (vad gör man annars en ledig helg liksom? Det är ju trots allt dubbel lön). Började dagen lite lätt med självscanningskassa-utbildning, den var säkert flera minuter lång, och sen blev det ett tvåtimmars kassapass. Själv. Eftersom hon som skulle stå i kassan med mig inte dök upp. På en lördag, efter lön och under höstlov. Det är helt enkelt en jävla tur att jag är så bra som jag är, och inte dog av stress eller panik utan bara nästan.
Sen fick jag iallafall återgå till mina välkända trakter, Glas & Porslin, där jag roade mig med att slå sönder både ett och tre glas samt leta efter min ständigt försvunna jobbarkompis.

Sådärja. Nu har jag väl tagit igen lite av de senaste dagarnas bloggtorka? Bra, då återgår vi till tv-soffan. det kanske tillåmed finns nåt att titta på nu.

Cause you know where I'll be found

Jag har nog blivit lite av en youtubeknarkare sen ljudet på datorn fixades (tack igen bror! :D).. Idag har turen kommit till den åh så underbara 90-talsmusiken. Green Day. Kan det bli bättre?
Svar; ja, men det är fan knappt.

Vart är Anna?

Äckligt automatkaffe, motor- och bowlingtidningar och risk för förgiftning.. Spännande ställe.

And if I claim to be a wise man, well it surely means that I don't know

Jag härmas lite och drar vad jag åstadkommit under dagen i punktform.

• Vaknat och inte haft en aning om vart jag var (hemma), hur mycket klockan var (08.30) eller varför klockan ringde (träning inbokat). Helt lost.
• Släpat mig iväg till Lotta för vägning och mätning (nu ska vi hålla koll på framgångarna!) och sedan stenhård träning.
• Gått hem från gymmet, släpandes på ett stycke cykel.
• Lyckats tajma dagens strömavbrott med duschandet. Löste det på värsta MacGyver-manér med en tvättmaskin och en ficklampa.
  
• Lagat sjukt god mat med fröken Lotta, diskuterat lite allmänt hur bra vi är samt ätit fruktsallad (..med glass.).
• Fått den fina komplimangen "..Men då hänger jag hellre med dig, du är ju varken fet eller överenergisk.".
  
• Insett att strömavbrottet dödade routern och därför tillfälligt möblerat om (sladdar överallt, jag kommer slå ihjäl mig).
• Ätit upp min lika sjukt goda matlåda (bra där).
  
• Fått sista ordet. På riktigt. ;D
  

Update! Som ni har väntat...

Var och storhandlade med Elin idag (vuxenpoäng!)* och vi kom på ett bra sätt att strukturera upp våra smått kaotiska liv. Vi köpte matchande (där sjönk vuxenpoängen!) kalendrar och hade storslagna planer på det här med matlagning, handling och träning.. Allt skulle verkligen bli såå bra.
Tills jag kom hem, öppnade kalendern och insåg att nej, jag kan tydligen inte börja strukturera upp mitt liv förrän i januari 2009. Typiskt.

Men vi ska fortfarande bli jävligt duktiga. Bättre på matplanering är nog största biten, har inte riktigt skött mig alltför bra den senaste tiden. Träningen har också hamnat lite i skymundan av förkylningar och allmänna personliga kriser, men nu jävlar. Imorrn är det Anna som hänger på gymmet med modemissarna igen!
Funderade även på det där tipset om att utforma någon slags budget, men nån måtta får det allt vara. Man ska ju inte överdriva det där med vettigheter allt för mycket, det är säkert farligt.


* Jag kan nog inte göra anspråk på alltför många av de poängen egentligen, eftersom storhandlingen var villkoret för att jag skulle få skjuts till/från jobb.

När den säger stopp, så känner du just ingenting..

Jag orkar inte det här. Inte just idag, inte just nu... Eller inte alls, nu när jag tänker efter.

Den där resan vi satt och drömde om i lördags känns bara mer och mer lockande. Jag vill komma bort nu. Bort från osäkerheten över jobbet, från funderingarna över vilka som egentligen är riktiga vänner, från sorgen över saker man lyckats klanta bort..

Jag önskar man kunde vrida tillbaka tiden lite. Omprioritera, såhär med facit i hand.
Men jag antar att det skulle vara fusk.

Slut på emoblogg.

Jag som kan få en blomma att dö på 2 dagar.

Om ganska exakt en timme ska jag alltså göra debut på en helt ny avdelning. Till min hjälp har jag.. Ingen alls. Eller ja, enligt kollega M som gav mig instruktioner igår så skulle D på avdelningen bredvid hjälpa mig om det var nåt. Reaktionen när jag upplyste personen i fråga om detta var ungefär två minuters asgarv och ett "jag kan inte ett skit om det där!".
Vi kommer helt enkelt bli ett strålande team.

Klanttema kanske vore nåt?

Jag hade knappt hunnit konstatera att anledningen till den ömma axeln var gårdagens skåpinsnubbling, så knockar jag mig själv och skrapar upp kinden på några flyttkartonger.. Jag är eventuellt smidigheten själv.

[rubrik]

Måndag igen alltså.
Dagen har bjudit på alltifrån SM i fri tolkning och gymskolkning (förkyld!) till att lyssna på chefens gamla jakthistorier (älgar kommer aldrig mer bara vara stora, söta djur). Däremellan hanns det även med halvambitiös röjning efter lördagens tacokväll, ett jobbmöte, diskussioner om fulpoäng samt att jag lyckades vinna på trisslotten jag vann på tidigare nämnda möte (nån slags.. metavinst?).

Hursomhelst. Jag borde sova, men känner snarare mest för att klättra på väggarna. Så, vad gör man? Man städar, såklart.

<3 Wulffmorgenthaler

Latblogg, igen.

Humör: Helt okej. Nu jävlar. :D
Gjort: Eh.. Snoozat. Och gått upp förstås.
Planer: Träffa släkt, shoppa lite och sen mat och skitsnack till kvällen.
Ser på: En fortfarande alldeles för stor skärm.
Lyssnar på: Ingenting (men nu saknas bara en sladd, högtalarna är här!)
Läser: Sms.
Dricker: Te
Äter: Hembakt bröd
Bästa: Det är lördag, och jag är ledig. Bara det är ju alldeles.. Alldeles.. Underbart.
Sämsta: Att jag tydligen råkat köpa light-ost istället för vanlig. Plast på macka är ingen höjdare.

I was just guessin' at numbers and figures, Pulling your puzzles apart

Fan..
Jag hade ju faktiskt nåt vettigt att skriva.

Äh, skitsamma.
Jag har iallafall tagit ett beslut nu.

And high up above or down below

Sådär.
Nu är jag lugnare, inte alls lika upprörd och irriterad. Gymmet är bra grejer det. Dessutom har jag under dagen lagat mat för säkert en vecka framåt (lunch, någon?), så där kan jag också känna mig lite duktig. För att inte tala om tvätten och städningen.
Det var nog länge sen jag hade en så produktiv ledig dag helt enkelt, och då hann jag även med lunchbesök av ett par vänner. I'm good.

These seconds when I'm shaking leave me shuddering for days

[Långt inlägg om ironi och vänskapsfunderingar, som ändå tas bort innan publicering]

Jag åker till gymmet istället, och besparar er ilskan och frustrationen. Hur snäll är inte jag på en skala?

Klant!

Status dag 3 efter senaste klantepisoden: Arm lite svullen, sårig samt aningen blå. Fortfarande.

"Näe, det blir en lugn kväll ikväll. Vi ska ju jobba imorrn."

Vi tar en Jäger, bara för att!

Fortfarande ett stort jävla mysterium det där med "..bara för att". Tydligen lite av ett tema igår dock. Det började ju iallafall väldigt lugnt och städat, med mat på Bill & Bob för att fira jobbarkompis som fyllt år. Sen fick nån för sig att tequila vore en bra idé. Och Jäger förstås, vi får ju inte glömma Jägern (..eller, jo?).

Dagen på jobbet blev aningen segare än jag räknat med. Lyckades mer än en gång glömma vart jag var på väg och varför, och lunchen spenderades halvsovandes i sofforna i personalrummet med Elin.

Min aktivitetsnivå just nu sträcker sig till att skjuta hamstrar (inte på det livsfarliga sättet) och fundera på om jag orkar gå till köket och hämta ett glas vatten. Det visade sig dock att jag inte gör det.

<3

And all around town it's the same old sound

Om 5 ½ timme börjar jag jobba igen. Det känns sådär, måste jag ju erkänna.

Lördag

För första gången på ungefär en vecka har jag handlat, och kan faktiskt äta riktig frukost (!). Mycket bra där. Framförallt tajmingen med att handla dagen innan en sån där aldrig-hungrig-och-mår-mest-illa-av-tanken-på-mat-episod får för sig att infinna sig.

Så nu sitter jag här och tvingar i mig min goda frukost jag handlade igår, bara för att jag vet att jag måste. Och det var ju precis så jag hade tänkt det.

Nåntingnånting.

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Sinnelagsetik.

Det är inte varje dag man verkligen mår fysiskt illa av känslor.. Sådär att det bara vänder sig i magen så fort man ens närmar sig dem.

Det här med dåliga val verkar vara lite min grej på sistone.

Tisdag [a.k.a dagen då rubrikfantasin slog nya rekord]

Det får bli en punktformsdag här med, jag är alldeles för trött för annat.

• Jobbat. Stressat runt med byrå på lunchen. Jobbat lite till.
• Tränat (årskortet införskaffat)
• Fått reda på att det kommer dröja innan tjänsten tillsätts
  
• Tjatat till mig jobb fram tills december ändå (yay for me!)

Nu funderar jag på att gå och däcka nånstans.. Måste upp sådär läskigt tidigt imorgon, det ska trampas iväg till jobbet igen vid 05.30. Ovärdigt.

Utsikt från jobbet, just nu.

Jag hade frost på kläderna när jag kom fram.. Det här tycker vi INTE om.

Dagens tips:

Woho!
Jag ska tydligen bli nån slags dubbelbloggare. Lotta hade en strålande idé om en träningsblogg, och eftersom hennes ord är min lag så var det bara att hänga på. ;)

http://amatorerna.blogg.se/
Läs och häpna över vår fantastiska självdisciplin.

Note to self:

... Jäger är aldrig bra.

Betty says hi!

Det här är Betty. Jag är eventuellt lite kär i henne.

On an island in the sun, we'll be playing and having fun.

Fick precis ett erbjudande om att spendera de närmsta timmarna med att hjälpa till att göra praliner och agera hundvakt.
Choklad och söt hund liksom, snacka om att de vet hur man får mig såld på en idé.

Visst bor det ett skrik nånstans i ditt lugna tysta liv.

Ni vet den där känslan när man bara vill ställa sig och skrika åt någon, men inser att det inte skulle göra ett dugg för att förbättra situationen, egentligen?
Ta den gånger två och där har ni Lilla Anna alldeles just nu. Förutom att jag faktiskt tror lite skrikande skulle kunna lösa åtminstone det ena.

9 things to do..

Fast egentligen snoozade jag bara en gång, och har varit uppe sen 08.09 och tvättat, städat, lagat mat och tittat på Oprah. Jag är tydligen tillbaka i husmorsfasen idag. Man kanske skulle baka något?

Whoopie!

Woho!
Lyckades inte få tag på tillfälliga chefen idag heller (surprise!), han var fortfarande sjuk. Framförallt har jag tydligen fått en ny chef sen igår, så.. Ja.

Däremot lyckades jag få tag på chef nummer tre (avgående, och inte alls ansvarig för min avdelning) och oja mig lite, vilket tydligen gjorde susen. Så nu står jag här med 80 sprillans nya arbetstimmar ojämt fördelade över de närmsta två veckorna. Det är inte vare dag man blir sådär studsigt lycklig över att få en 45-timmars arbetsvecka över sig, men nu får jag åtminstone lite lön nästa månad med!

Hursom. Nu har jag tre lediga dagar framför mig, med träningspremiär, fikande, festande, SM-tittande (?) och finbesök. Och pralinpysslande, eventuellt. :D Sen har jag hört att jag borde hinna med lite tvätt också..

Who's to blame this time

Det blev inget knivjagande, chefen var sjuk. Hoppas på bättre lycka idag helt enkelt.. Känns som lite sista chansen sådär.

Men först, frukost. Vi kör tydligen den mindre omständiga varianten, åker och äter hos nån annan.. Att handla är ju jobbigt.

Idag då?

Det räckte med att sova bort några timmar iallafall. Lite piggare och gladare nu, om än fortfarande jävligt orolig över det här med jobbsituationen.. Skulle vara så jävla skönt att få veta nåt. Får jaga runt chefen med en köttkniv eller nåt idag helt enkelt, det kanske hjälper.
Wish me luck.

23.52

...Och där tog tröttheten och oron ut sin rätt.
Jag ska nog gå och sova bort en vecka eller två nu.

New and improved?

Där rök 15cm hår då.

Före:

Nu jävlar.

What's there to say? Don't know the rules, don't like the game.

Okej. Nu undrar tillåmed kioskägaren på hörnet vad jag gör med mitt liv egentligen. Mycket fint.
Men nej. Jag har inte fast anställning. Tack för att du påminner mig, verkligen, tack.

Man måste ju älska känslan av att inte veta om man har ett jobb på fredag. Det är inte alls så att det håller på att driva mig till vansinne, nejnej.

Dagens citat.

Har du tänkt på det.. Om hela världen skulle bli blinda. Vad skulle hända med allt bajs? Vem skulle gräva ner liken? Och framförallt, hittar du till konserverna på ICA?

- Jobbarkompis M är den filosofiska typen.

....

Det känns ungefär som om jag inte riktigt sovit sen i.. Onsdags. Vilket, nu när jag tänker efter, faktiskt är när jag senast sov någorlunda ordentligt. De senaste dagarna har kanske varit (lite väl?) hektiska, men jävlar vad kul jag har haft.

Hursom. Kanske hinner komma med lite vettigare (?) inlägg igen framåt tisdag. Då är jag ju faktiskt ledig (m.a.o. städ-och-tvättdag --> uttråkning --> bloggning).

Nu är jag dock nästan yr av trötthet (eller var det heliumet?), så roligare än så här blir det inte.

Ungefär...

... Såhär glad var Anna för sin nya (fungerande!) telefon.

Öl och pizza?

Kvällen.. Helt galen.
That would be all.

Nu; sömn. Sen; jobb. Jag tror nog jag skippar after worken dock...

You don't like me, I don't like you, what the hell are we supposed to do?

Nånting är fel. Jag vaknar före väckarklockan på mornarna.. Och är pigg och glad.
Ni hör ju själva, det är ju så långt ifrån den vanliga Anna det går.

Idag till exempel; jag börjar klockan 12. När vaknas det? Ungefär 20 minuter efter att väckarklockan ringer? Nej, Anna vaknar till liv helt oprovocerat klockan 08.20.

Vart är världen på väg?

Mobilblogg.

Idag har det spenderats mer pengar än jag visste existerade på mitt konto. Är numera stolt ägare till en vågtång (volym, here I come!) samt jackan jag drömt om sen i januari (modeblogg är önskat och kommer, troligtvis).

I knew it!

Kan jag inte bara få veta snart?!

Det känns ju alldeles strålande att vara tillbaka i känslan "Undra hur mitt liv kommer se ut efter nästa vecka?".
Strålande. Verkligen.

Jag tittar över axeln och ser dig blinka till

En mycket bra dag idag. Förutom den totala förvirringen som infann sig när väckarklockan ringde, och jag för mitt liv inte kunde lista ut varför jag satt väckning eller ens vilken dag det var. Efter en stunds funderande och lite uteslutningsmetod så visade det sig dock vara söndag, och dessutom finnas en tågtid att passa.
Tåget hanns med, trots mitt försök till genväg (jag kan alltså virra bort mig i min egen hemstad), och dagen spenderades i den där (citat) "jävla skitstaden", vilket faktiskt var fruktansvärt mycket roligare än det låter. Sen bar det av hemåt igen för en helkväll med tv-spel och god mat, vilket var minst lika trevligt. Sämre dagar kan man ju helt klart ha.

På tåget.

Mannen mittemot sitter och spär ut sin Explorer med en skvätt cola. Classy.

Lördag.

Det är fantastiskt svårt att motivera sig själv till lägenhetsröjning när man precis spenderat två dagar med att röja någon annans. Jag har liksom spenderat de tre närmsta månadernas städenergi på fel lägenhet..
Jag kommer aldrig bli klar här.

AA is for quitters.

Idag har jag blivit kallad "späd". För första gången i hela mitt liv.

Jag är evigt tacksam, och ganska rörd faktiskt.

Torsdag.

Idag gick jag upp, cyklade till jobbet, jobbade, cyklade hem, och här är jag nu. Inte alltför mycket spännande att blogga om med andra ord.

Fast å andra sidan har det varit en fantastiskt underhållande dag ur reta-folk-från-personalfesten-synpunkt. Har passat på att få ur mig de sex år gamla aggressionerna över Britney Spears-skämten (de gör fortfarande ont!) genom att tracka lille herr Lammkött större delen av dagen. Mycket nöjd med att jag höll mig i skinnet själv i lördags, det blir så mycket roligare då. ;D

Nu väntar tydligen tre hela dagars "ledighet", fullspäckade med alltifrån flyttstädning till nån form av tjejkväll och storstadsresor.

Dagens outfit:

Solgul tröja med trendig blå text, matchande blå byxor i chinosmodell (sju storlekar för stora, hett till hösten) och svarta vintage-truckskor med kardborreband. Håret är uppsatt i en slarvig knutliknande kreation.

11:00 - 18:15

Sju timmar, fyra fikabröd, två stora koppar kaffe, en wokmåltid och lite researchande senare så har vi fikat klart.
Jag och Lotta har nog precis slagit världsrekord i förmiddagsfika.

Jomen.. Strålande.

Såhär långt har jag kommit på min jobbansökan.
Allt på bara tre och en halv timme.

Jag är troligtvis självdisciplinen personifierad.

..Så står det skrivet i pannan, att man väcker en ångest när man släcker en annan.

Dagens citat:

Alltså, jag är ledsen att säga det här, men den här filmen är faktiskt skitdålig.

-Tjej i kassan på filmuthyrningsställe.

Vi skrattade lite åt henne, men hon var tydligen seriös och verkade bli sårad när vi ändå hyrde just den filmen. "Jag fattade ingenting av den!" sa hon och tittade menande på oss när vi gick därifrån.

Anyways, filmen var skitbra, och nu ska jag testa det där med sömn som jag hört så mycket om. Gooodnight.

Update.

Under dagen (kvällen) har det hunnits med:

• Slå nytt rekord i snabbhet: På 51 minuter hann jag stämpla ut, byta om, cykla hem, duscha, sminka mig, byta om, äta lite och börja röra mig mot förfest. Helt fascinerande.
• Bli kallad "Anna, fantastiska människa!" och intensivt kramad av full chef.
• Fått höra repliken "Va?! Jag trodde du var 21!" tre gånger, av olika personer.
• Blivit bjuden på öl av norra europas kanske fullaste människa, som envisades med att fråga hur jag mådde, eftersom det var det enda han fick ur sig som gick att tyda.
• Sett min allra högsta chef dansa runt strippstång.
  
• Lyckats släpa ut Lotta på krogen i en timme.
• Inte fått komma in på Bmb pga för fullt/ungt sällskap.
• Röjt runt på Pluto istället.
• Fått en "Beware-skål!" av halva Dalo, när vi klev in på Subway.
  

Dagen, i bilder.

Dåså. Då var det äntligen dags för redovisningen av fotoprojektet, Annas oliiidligt spännande dag. Det visade sig vara väldigt mycket svårare att komma ihåg det där med tider och fotografering när man faktiskt hade nåt vettigt att göra, så det blev lite glest med bilderna där på slutet.

10:02
Lyckas, mot alla odds och naturlagar, hitta någon form av frukost i en annars tom frys. Lyckan är total, jag kan skjuta upp promenaden till ICA en stund till.

10:59
Går igenom diverse kartonger/kassar från förrådet, och hittar godbitar som "Boken om mig själv" (författad av Anna, 15 år, som en svenskuppgift. Solklart mvg.), gamla glasögon samt en neccesär med suspekta thailändska piller.

12:01
Tröttnat på städandet, nördar lite och trackar folk på msn.

12:55
River ut allt ur garderoben, och inser att bakom allt skit gömde sig en alldeles egen Walk In Closet. Jag dog lite inombords, nu kan jag vara precis som Carrie i SATC.

14:04
Inväntar galna tvättmaskinen för att våga lämna huset.

14.53
Anländer till Lyckliga Parets sommarhus och kompenserar bristen på mäklarlekande med att istället leka brevbärare över telefon åt herrn i huset.

16:03
Tar en välförtjänt (?) paus i min söta nördhörna.

17:14
Inser hur het jag måste varit i sexan, när jag fick mina första (tant)glasögon.

18:25
Finbesök och fikapaus.


Här nånstans glömdes alltså fotandet bort så jag improviserar lite.

[Bild på pizza]
19.45
Lotta kommer hit, vi bunkrar upp onyttigheter och slänger oss i soffan.

[Bild på chipspåse]
21:25
Vi jobbar vidare på att ha något att träna bort nästa vecka, när vi faktiskt ska ta tag i det där med gymmandet. På riktigt alltså.

[Bild på tv som visar en död häst]
22:19
Varvar förskräckt tystnad med att garva häcken av oss åt årets kanske skummaste film.

[Bild på soffhäng]
23:35
Löser världsproblem (snart finns det inga kvar), skrattar så vi gråter samt äter mer chips.


Här tog dagen officiellt slut, fast filmtittandet, världsproblemlösandet och garvandet höll på några timmar till. Nu är det sovdags, jobbande och personalfest som väntar!

Note to self: Få tag på egna högtalare.

Just när jag i ren desperation började fundera på att släpa fram dvd-spelaren och blandskivan jag tjatade till mig, så kommer min granne som en räddande ängel och drar på musik på ohälsosamt hög volym igen. Tack!
Nu ska vi bara önska oss lite bättre musiksmak åt mr. Granne, så vi slipper Scooter och annat spännande som inte ens var bra -98.

EFIT!

Eftersom jag är helt ledig och näst intill sysslolös (eh?) så ska jag köra EFIT idag (Ett Foto I Timmen. Man ska läsa bloggar, då lär man sig värdefullt vetande som detta.). Så idag ska ni få följa mitt halvintressanta liv, förutsatt att jag kommer ihåg att släpa runt kameran då, och håller koll på klockan.

Vafan.

Nu kom jag ju av mig. Jag som laddat så för att leka mäklare idag, övat på säljskills, dammat av mäklarkavajen och skylten, letat fram en pärm så jag kunde se lite viktig ut.. Hela kittet. Så går människan och hittar en annan lägenhet. Där rök mina 20%, bara sådär.

I'm baaack.

Jag förstår att ni saknat mig.

Hursom. Kvällen var faktiskt över förväntan. Jag hade helt enkelt skitkul.
Mitt drömscenario över deltagande artister slog inte in, men å andra sidan slog inte mardrömsscenariot in heller, så jag antar att jag får vara nöjd. Dessutom fick vi höra Peter Settman prata finlandssvenska samt imitera en rädd femåring. Humor på hög nivå.

Eventuellt kommer jag bli stor tv-stjärna till våren också! När vi skulle sätta oss (före alla andra, vanliga människor) så fick vi frågan om vi ville synas i bild eller se artisterna bra. Vi ville tydligen synas i bild, för det var vad Lotta svarade. Så, ja. Ni får helt enkelt hålla utkik efter den där frenetiskt klappande (vi fick order om det, okej?) tjejen i blått bakom idol-Marcus i vår.

Vidare kan det konstateras att Lotta och hennes mamma är otroligt lika (förutom dialekten), och att hennes bror verkar ha ett svårt roligt jobb.

Nu borde jag sovit för länge sedan, gonatt!

Nu tar vi det här, en gång till Anna:

Dra ner persiennerna innan du hoppar ut ur duschen i jakt på kläder. Alternativt försäkra dig om att det inte är gräsklippardag precis utanför.

Jag borde verkligen inte bo på bottenvåningen...

Goooodmorgon, godmorgon! Eller nåt.

Hmm, ja. Planerna för dagen är fortfarande aningen diffusa. Vet inte riktigt vart jag ska, eller ens när, så det går helt enkelt lite trögt med planeringen. Känner inte direkt för att driva omkring där i min ensamhet allt för länge heller, så jag tänkte försöka ta senaste tåget möjligt.
Menmen, den som lever får se.

Klädproblemet har jag inte heller riktigt kommit någonvart med. Jag får ta tillfället i akt och tacka för tipset, men just slampigt känns inte så aktuellt. Det blir jag och pensionärerna du vet, och vi vill inte ha några hjärtattacker på vårt samvete. Dessutom räcker det med föraktande "dagens ungdom!"-kommentarer. Även om jag en gång blivit kallad ett bra föredöme för Sveriges ungdomar av ett fyllo på en pizzeria i Valdemarsvik, men det är ju en helt annan historia. Han kunde ju inte veta att vi åkte ut till en stuga och söp skallen av oss i två dagar efter den där pizzan.

Värdefullt vetande,

Meh.
Verkligen noll inspiration för det här med bloggande idag.
Kanske bristen på sömn, eller bristen på någon som helst spänning under dagen, who knows.

Men, ja.. Imorrn blir det väl mer äventyr. En tur till Stockholm.. Och en dresscode som är "vårigt fredagsfin" eller något liknande. Bara det kommer ju bli ett äventyr i sig, att få ihop nåt vettigt en onsdag mitt på hösten liksom.

Aja. Jag kanske får för mig att go modebloggare on your ass och fixa lite outfit-bilder och en omröstning. Eller så kommer jag förhoppningsvis aldrig nå den höjden av uttråkning och desperation.

"eh.. Tack?"

Busschaufför: Vuxen?
Tjej, 24: Ja.
Busschaufför: Haha, det syns inte!

Latblogg, version 2.

DAGENS PLAYLIST: Ingenting alls, än så länge. Det skulle vara ringsignalen på telefonen då.
DAGENS KLÄDSEL: Thailandsbyxor och linne.
DAGENS DUSCH: När som helst.
DAGENS FRISYR: Uppsatt i nån slags knut-aktig kreation.
DAGENS SMINK: Nej.
DAGENS HÄNDELSE: Hmm.. Hittade en äcklig spindel som bosatt sig i mitt (nyfixade!) fönster? (I know, inte alltför händelserik dag än..)
DAGENS PLANER: Slåss med folk på det där Erikslund, och försöka hitta en skärm som inte tar upp halva sovrummet. Och ta hand om kassarna med saker som står mitt i vardagsrummet.
DAGENS VILL HA: Ovan nämnda skärm, fungerande mobil samt en skönare stol.
DAGENS SAKNAD: Jovars.
DAGENS DROG: Ibumetin och kaffe.
DAGENS TRÅKIGASTE: Alla saker som tidigare stod i förrådet, som nu står i vardagsrummet och väntar på att tas omhand..
DAGENS FINASTE: Min lilla hörna vid fönstret i sovrummet. Svårt nöjd.
DAGENS KÖP: Skärmen (det var ett jävla tjat) och inhandling av föda.
DAGENS MAT: Nån som har ett tips?
DAGENS SJUKA: Provoceringen.
DAGENS MÅENDE: Oroligt, rastlöst och lite irriterat.

Just another manic Monday.

Detaljer.

Eftersom funderingar uppstått kan jag till att börja med påpeka att jag sov på Lottas soffa. :P

Kvällen var smått galen, men väldigt rolig. Det började med att Lotta kom hit för att beundra lägenheten och dricka vin. Det fanns från början någon diffus plan på att röra sig vidare till bäver-förfesten innan Kåren, men eftersom vi roade oss själva så sanslöst bra så kom vi aldrig iväg..

Jag slog på stort och hade inte bara färgglada kläder, utan även lockigt hår. Svårt snyggt. Kvällens mest använda kommentar kan dock ha varit "Jag kände inte igen dig!". Det kanske är elakt att förvirra folk med att helt plötsligt använda färg, men jag tyckte om det. Jag nästan sträcka mig så långt som att säga att jag eventuellt tänker testa det igen.

När klockan började närma sig 02 hade vi hittat på vår egen lilla Pirat (kärt återseende), och lyckats övertyga honom om efterfest. Bytte återigen till mig ett par väldigt mycket skönare, tre storlekar för stora skor och sen promenerade/haltade vi iväg. Efter ett snabbstopp på Giddegrillen konstaterade dock Piraten att han skulle somna så fort han kom innanför dörren, men att vi var välkomna på efterfest ändå. Vi tackade nej och tog taxi (jag vet..) hem till Lotta istället, där vi åt och diskuterade livets mysterier, såsom pojkar och hur fan hon får på sig mina skor på fyllan men inte annars. Framåt 04 nångång så hade vi somnat, och 9.45 lånade jag ihop en mer värdig traska-till-bussen-outfit och rörde mig hemåt.
Och nu är jag piggheten själv.

Walk of shame, fast inte på riktigt.

Såå..
Gårdagens kårkväll. För att summera kort; smått fantastisk.
Jag kom hem.. Nu. Med torra linser, värkande fötter och ett brännmärke i pannan.
Och då är det bara att slänga sig in i duschen, trampa till Viksäng och vidare till ikea. Sen blir det väggmålning och kanske kanske tapetsering.

Yay.

I love this record baby, But I can’t see straight anymore.

Iiih!
Trots att det varken blev tapetsering eller målning, så är jag så nöjd!
Hyllorna som legat sedan i vintras är äntligen uppsatta, jag har fått en större tv, datorn har fått ett eget litet bord i sovrummet, sovrumsfönstret har fått insynsskydd så jag slipper de konstant nerdragna persiennerna.. Allt sånt där småpyssel som man funderat på är fixat.

Nu är det dags att fixa i ordning sig lite inför kvällen. Lotta är på väg hit för lite vin och skitsnack, sedan blir det Kåren. Det enda tråkiga är väl LyckligaParets hastiga avfärd, hade velat hinna träffas lite mer.. Men en snabbfika är ju bättre än ingenting (och återkomst inom en månad, right? ^^).

Goooodmorgon.

Jag är fortfarande svårt förbannad på det där med cykeln. Jag fattar inte hur man kan finna sparkande på random cyklar som en givande sysselsättning.. Idioter.

Däremot har jag med lite distans (och nykterhet?) till det hela kommit fram till att den avslutande händelsen gick ut lite över hela kvällen. Jag hade faktiskt jävligt kul. Bowling med folk man halvkänner och inte riktigt tycker om skulle ju lätt kunna bli en ganska pinsam tillställning, men det gick över förväntan. Vi lyckades samla ihop de roligaste på vår bana och hade skitkul. Och jag kom trea, typ.
Bill & Bob var också kul. Mycket spännande samtalsämnen (eh.. Sprit och film?) avhandlades. Sedan drog 7/10 nån annanstans medan vi drog till bmb. Försökte glida förbi vakten utan att visa leg (det gick ju sist, jag vägrar tro att det var pga sällskapet) men det gick inte helt otippat sådär. Lite dansande och vattenshottande senare så ligger lite av en dimma av magont över kvällen, vilket bidrog lite till att humöret sänktes..

Hur som helst.
Idag blir det tapetsering, målning och allmänt pyssel. Och regelbundet ätande, inte så jättemycket kaffe alls och lugnt alkoholintag till kvällen. Om jag är snäll mot mage, är mage snäll mot mig. Deal?

Just for.

Okej. Here we go.
Jag är trött, onykter och sur, och borde därför säkert ge fan i att blogga.
Min mage dog för ungefär 2-3 timmar sedan, men då förbjöd någon mig att åka hem och tyckte istället att vi skulle shotta lite till. Jag vägrade. Låtsades shotta med vatten istället (värdigt) och lurade i Mr M. att det var sambuca. Det var ungefär det roligaste sen vi lämnade Bill & Bob.
Sedan har jag mest lallat runt som femte hjulet (yay) och känt mig allmänt oönskad. Helt fantastiskt. Bowlingen var dock kul, mest för att jag inte kom sist. Eller ens näst sist. Och för att det var mer folk än jag och dom två.

Så. Nu kan hela världen bara gå och dö, framförallt de idioter som fick för sig att sparka sönder min cykel så att jag knappt tog mig hem. Jag däremot ska sova ett par timmar, förhoppningsvis vakna snäppet gladare och sedan tapetsera en jävla vägg.
Over and out.

Så, vart börjar vi?

To do, idag (utan inbördes ordning):

• Dammsuga
• Tvätta jobbtröjor (inte glömma!)
• Luncha med mor
• Röja undan tvättställning med tillhörande tvätt
• Flytta tillbaka datorn från vardagsrum till nördhörna
  
• Sluta känna mig som världens elakaste
• Besöka el Systemo och köpa random vin
  
• Inhandla vettiga saker på jobbet
• Kolla schema när jag ändå är där
• Gå igenom inget-att-ha-på-mig-problematiken (mitt uppe i)
  
• Bowla med 8 pers jag inte känner
• Tvinga med Hannibunny på tidigare nämnda bowling (Gick helt otippat inte så bra)
  

Det var nog allt. Men först, morgonkaffe.


Kl. 17.21: Men 5 ½ utav 12 är väl inte.. helt illa?

Återigen, håll i er..

Efter åtskilliga timmar i exakt samma affärer som i måndags så hade faktiskt höstgarderoben utökats något.
Jag inhandlade hela tre grejer till, och inte nog med det....

(Dramatisk paus)

Inget av det var svart.
(okej okej, jag köpte fyra grejer, och bara en av dem var svart, men det låter inte lika imponerande.)

Mathias undrade vem jag var och vad jag gjort med hans syster, medan jag själv mest funderar på om jag börjar bli sjuk eller nåt.
Hursomhelst. Det är nu ni ska bli imponerade.

Håll i er..

Nu ska jag åka ner till den där berömda platsen, även känd som Skolan. Och nej, inte till Kår-delen av den. Faktiskt.
Men, oroa er inte, det är bara ett (mycket) snabbt besök för att lämna en bok. Jag vill ju inte rubba er världsbild alltför mycket.

Balansen är återställd.

Det gick alldeles utmärkt att balansera upp det där med att känna sig svårt gammal.
Fick av någon outgrundlig anledning för mig att övertyga M att vi skulle se Rec. Trots min stora hatkärlek till just skräckfilmer (vill se varenda en jag hör talas om, men lovar och svär att aldrig mer utsätta mig för något liknande när jag väl ser dem. Varje gång, om och om igen.)... Hursomhelst. Jag tog mig igenom filmen, helt levande (dog bara en skvätt där framåt slutet) och utan att skrika som en liten flicka alltför mycket (inte alls faktiskt).

Nu däremot känner jag mig lite som när jag var nio och var ensam hemma efter att ha sett Onda Dockan för första gången. Minus den stora rädslan att en orangehårig docka skulle snitta hälsenorna på mig om jag satte ner fötterna från soffan/sängen.

Desperate nåntingnånting.

Tredje dagen ledighet, och jag har förvandlats till någon slags hemmafru (wtf..?). Jag kom nyss på mig själv med att vika tvätt och oja mig åt Oprah Winfrey's gäster. Samtidigt.
Jag tror aldrig jag känt mig så gammal.

Jag får nog gå och spela tv-spel eller nåt, balansera upp det lite.

Operation Tokröjning.

Storstädning är verkligen min grej. Eventuellt har jag hittills haft dubbelt så mycket paustid som faktisk städtid. Och nu är det dags för lunch.

Avklarat:

• En diskmaskin och lite handdisk.
• Sorterat tvätt samt slängt i en maskin.
  
• Packat ihop lite muggar och småsaker.
• Provat jeansen och studerat dem noga.
• Läst villkoren för medlemsskap i H&M Club.
• Läst diverse bloggar.

Återstår:

• Resterande 87% av att-göra-listan.
  

Fokus.

Vad skönt att fler börjar fokusera på som egentligen är viktigt vid en graviditet. Nåt bra ska ju komma av det liksom.