Tänkte mest upplysa om att jag lever. Större delen av mig iallafall. Fötterna mår väl lite sisådär efter tio timmar i truckskor, och huvudet envisas med att göra skitont, men annars så.
Inatt har jag drömt grymma mardrömmar om vår säljchef, och självklart är den första person jag träffar på efter att ha klivit in på jobbet just tidigare nämnda chef. Tydligen var hon inte lika förbannad i verkliga livet, och jag överlevde mötet (pheew..). Hon frågade mig tillåmed om råd, vilket kan vara största stunden i vår relation sedan jag insåg att hon faktiskt visste vem jag var.
Nu ska jag iallafall sova, samt klura på hur fan jag ska ta mig till jobbet imorgon. Cykeln står hos min kära mor och bussarna lär ju inte gå före klockan tio en lördag. Eventuellt blir det långpromenad. Gonatt!
Edit: Efter en snabbkoll på vl.se så visar det sig att jag skulle ha åkt hemifrån kl. 19.01 för att hinna till jobbet innan jag börjar imorgon bitti. Det vill säga, innan jag ens slutade alltså. Mycket fint.
1 kommentar:
Det är läskigt när man drömmer om människors egenskaper och sedan tror att dom verkligen är sådana. Dåligt första intryck, liksom.
Kom ihåg att ta hand om dig i helgen!
Skicka en kommentar