Okej. Påsk är tydligen en aningen större grej här borta än vad man är van vid hemma. Byn har numera invaderats avkonstant aspackade 18-åringar med matchande hemmatryckta "Trysil -09"-tröjor (i varierande fulhet). De är överallt, hela tiden, och man är redan ganska trött på dem. Sen har vi ju barnfamiljerna, med skrikande ungar i mängder, de ska vi ju inte glömma.
Så just nu är den stora frågan, ska jag våga mig ut i backen, och kommer jag totalt tappa tron på mänskligheten om jag gör det?
Annars rullar livet här borta på ganska mycket som vanligt. De stora besluten är tagna (det blev nån slags kompromiss/mellanting) och hela fylla-år-grejen gick ganska smärtfritt den med. Besök av familjen, god mat och fina presenter (jag lovar att aldrig glömma, Lotta!) gjorde det ganska lätt att må allmänt bra..
Nu ska jag på allvar överväga en långpromenad, samt frammana nåt slags fint väder eftersom jag är trött på det vi har nu. Sen ska jag släpa ut min kära vapendragare i backen så fort hon slutar, så att jag har nån att gnälla över folk med.
Tack och hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar