Klockan är inte ens nio, och jag har redan sprungit efter och missat bussen med ungefär 10 sekunder, två gånger. Och vi ska ju inte glömma bussen som aldrig dök upp, orsaken till språngmarscherna...
Nu är jag iallafall på väg till jobbet. Börjar om fem minuter gör jag också..
Oh, vad jag älskar vintern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar