A small step for.. me.

Idag har jag vunnit en stor seger mot den där lilla fobin jag envisas med att släpa runt på, den dära spyfobin. Den där fobin som gör att jag hellre steker kyckling tills den är gummiaktig än att chansar på att den inte är helt genomstekt. Och allt annat, men det blir en mindre novell om jag ska förklara.

Hursom! Idag har jag...

(trumvirvel)

.. Lagat mat på ägg, endast baserat på deras lukt och utseende, inte baserat datummärkning eller det faktum att två av äggen i kartongen var en brun sörja.

Det är fan stort.

Fattas bara att jag ligger matförgiftad om ett par timmar, och då kommer jag strypa alla som tjatar om att "mat är okej så länge den inte luktar konstigt". Om jag överlever, vill säga.