men i skärvorna och flagorna, ligger ändå allting kvar.

Meh. Så känns min dag idag; meh.

För femte natten i rad så har jag sovit dåligt, vaknat av minsta lilla och haft svårt att somna om. Jag som kan sova igenom det mesta annars (nån som minns flygplansincidenten? Mathias?) har den senaste veckan vaknat varje gång hunden kliat sig.. Otroligt påfrestande. Har med andra ord inte känt mig helt pigg och utvilad på ungefär lika många dagar, och dessutom går jag runt med nån form av yrsel till och från.

David säger att det är stressen, men jag själv inbillar mig att jag lugnat ner mig de senaste veckorna. Samtalet med chefen gav vissa insikter och jag försöker verkligen lugna ner mig, vilket jag tycker att jag gjort till en viss del också. Men, det kanske är lättare att se sånt som utomstående, vad vet jag?

Hursomhelst. Jag har glömt vad poängen med inlägget var.

Vilket för övrigt är en annan grej jag märkt av under hösten, minnet. Inte bra. Jag är 26 och lika virrig som en genomsnittlig 80-åring till och från. Way to go.

Nej, nu är vi lugna. Luuuugn. Andas.